Två vägar

Stigen vi följde var säker och trygg. När vi möttes av ett vägskäl gick vi alltid samma väg, men denna gång valde vi två olika. Du säger att du vill testa vart den leder och detta vill du göra ensam. Men du säger också att du hoppas den leder tillbaka till den väg som jag väljer att vandra på. Förvirrad ställer jag mig fortfarande frågan om jag vill att våra vägar ska korsars igen. Denna smärta som ditt val har tilltygat mig vill jag aldrig uppleva igen.
Min resa på stigen jag tvingats att gå på har både varit sorgsen och skrämmande, men även spännande och berikande. När jag lyfter mitt huvud och slutar titta ner på mina fötter har himlen skiftat i sol och regn. Men oftast har molnen täck himlen och min vardag varit grå. Men ju längre jag vandrar på stigen ju mer tittar solen fram och grönska kan skådas längs med sidorna. Fortfarande kan svarta moln dyka upp, men i horisonten kan jag se en ljusning vilket ger mig hopp om en bra framtid där solen skiner starkt och värmer min själ.